Psalms 46
1
För sångmästaren; av Koras söner; till Alamót; en sång.
2
Gud är vår tillflykt och vår starkhet, en hjälp i nöden, väl beprövad.
3
Därför skulle vi icke frukta, om än jorden omvälvdes och bergen vacklade ned i havsdjupet;
4
om än dess vågor brusade och svallade, så att bergen bävade vid dess uppror. Sela.
5
En ström går fram, vars flöden giva glädje åt Guds stad, åt den Högstes heliga boning.
6
Gud bor därinne, den vacklar icke; Gud hjälper den, när morgonen gryr.
7
Hedningarna larma, riken vackla; han låter höra sin röst, då försmälter jorden.
8
HERREN Sebaot är med oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.
9
Kommen och skåden HERRENS verk: gärningar som väcka häpnad gör han på jorden.
10
Han stillar strider intill jordens ända, bågen bryter han sönder och bräcker spjutet, i eld bränner han upp stridsvagnarna.
11
"Bliven stilla och besinnen att jag är Gud; hög varder jag bland hedningarna, hög på jorden."
12
HERREN Sebaot är men oss, Jakobs Gud är vår borg. Sela.